jag är där jag hamnar

Jag känner mig flummig. Jag är inte riktigt på plats. Tiden har lämnat mig. Nej men jag vet inte. Allt är på sne. Allt är bra. Men något konstigt i mitt huvud flyger omkring. Jag gillar verkligen den känslan. Att tappa sig själv. Att flyta omkring, eller bara vandra omkring totalt borta. Jag är i en annan värld. Jag älskar det. Att bara släppa allt och vet inte hur jag ska förklara. Bara gå fram och gunga lite, vara borta med blicken och små le för en själv. Tänka att man är kungen. Jag är kungen, det är jag som bär kronan varje dag.